Som jag har nämnt tidigare lämnade jag till slut Advokatbyrån till förmån för en juristtjänst på en trivsam statlig myndighet. Redan den första dagen på Myndigheten kände jag att jag skulle komma att stortrivas på detta ställe, men redan efter några veckor fick jag lära mig att ingen arbetsplats är perfekt. Här fikas det visserligen två gånger om dagen och arbete efter klockan 17.00 betraktas som vansinne, men på väggen har min närmaste chef klistrat upp en lista med vad hon kallar värdeuttryck och vad jag kallar floskler.
Tro inte - fråga!
Var generös mot dig själv och andra!
Kommunicera med varandra!
Chefen brukar inleda våra veckomöten med att fråga efter vad vi har för farhågor och förhoppningar inför mötet. Efter att någon skämtsamt har svarat att den största farhågan är att vi inte ska hinna klart mötet till lunch övergår Chefen irriterat till att diskutera sakfrågor och problem som har uppstått under veckan. Vad som än diskuteras påpekar Chefen att det är viktigt att vi ser saker utifrån olika syften och horisonter. –Utifrån de förutsättningar vi har måste vi hantera situationen på ett konstruktivt sätt. Vi måste skapa rätt kanaler och ge tid till förankring och avstämning, säger hon utan att närmare redogöra för hur problemet rent praktiskt skall lösas. Från min horisont framstår chefen som fullständigt briljant, eftersom hon kan köra sitt managementsnack i timmar utan att jag förstår ett dugg av vad fan hon säger.
Kul att du är tillbaka i bloggosfären! Det var sorgligt när obygdenbloggen tog slut.
Tack.
Fan va gött att du stärker mig i min övertygelse att affärsjuridik inte är ett alternativ
Måste bara säga att du skriver förbannat roligt och bra fortfarande. Jag tycker att du är grym.
Fantastiskt bra!
Ja, alla dessa värdegrundsundersökningar..