En dag kom Delägaren in till mig och meddelade att jag skulle assistera honom och advokaten i vår grupp vid en större företagstransaktion. Berras Grill AB skulle köpas upp av en konkurrent i samma område. Avtal och andra dokument lades framför mig på bordet i högar. -Är du bussig och sätter upp allt pejperwork till closing bajbeln, vi går igenom alltihop imorgon bitti hos klienten, sade Delägaren. -Ehh, svarade jag. -Det blir din första all nighter, så nu får vi se om du pallar trycket! brölade Delägaren högljutt och boxade till mig på axeln. Jag tittade hjälplöst på Alexander som genast satte igång att leta efter ett lämpligt avtal i byråns mallbank. Han hade ändå inget särskilt för sig, eftersom han alltsedan föräldraledighetsbomben inte hade tilldelats några arbetsuppgifter utöver kaffekokning och kopiering.
Utan att ha sovit en blund lade jag tidigt nästa morgon vår ”closing bible” i portföljen innan jag satte mig i baksätet på Delägarens BMW X5. Delägaren körde, och advokaten som ännu inte förärats med något delägarskap satt i passagerarsätet. Vi började åka mot Tumba, där Berras Grill hade sitt säte. Efter att ha lämnat motorvägen valde Delägaren att köra mycket sakta genom kvarteren kring Tumba centrum. -Så att förortsfolket ska få se på en riktig bil, förklarade han. Sedan ondgjorde han sig över att behöva lämna Stockholms innerstad, eftersom det normalt endast skedde när han åkte ut till något gods för att jaga eller för att gå på fest på Djursan. Advokaten, som hoppades på att själv bli delägare inom en snar framtid, nickade instämmande och kunde inte förstå hur man kunde bo i en trist betongförort när Östermalm var så trevligt. Intressant, med tanke på att Advokaten enligt en mycket säker källa är uppvuxen i en hyrestrea i Bagarmossen. Själv höll jag en låg profil i baksätet och noterade den fullständiga bristen på verklighetsförankring under tystnad.
När diskussionerna mellan Berra och hans affärspartner hade avslutats åkte vi tillbaka till kontoret där jag skulle upprätta den slutgiltiga versionen av avtalet inför signingen. När vi kom dit mötte vi en av de andra delägarna undrade hur avtalsförhandlingen hade gått. Delägaren svarade. -Jodå, det gick rätt bra tycker jag. Jävligt trist bara att motpartsombudet hade så satans trötta pattar.
Jag har alltid gillat dina bloggar för att dom haft en fin balans av humor och bitterhet. På senaste känns det som om humorn försvunnit en del. Trist.
Håller inte med föregående talare. Bitterheten är ju genial!
jur. stud: känns väl ändå lite tillspetsat att börja klaga efter typ fem inlägg, eller?
Haha..snacka om att du cementerar fördomar…kom igen. De flesta på byråer är inte från Djursholm utan hårt slitande män och kvinnor från småstäder…(som Advokaten) Sen tycker jag det är märkligt att delägaren tog sin egen bil och inte taxi..hela inlägget känns påhittad alt överdrivet men det är en kul läsning om det nu hade varit sant. Börjar undra vilken b-byra du har hängt på..ingen av de stora eller g&d iallafall för de har bara bonus engång per år..
Lite väl klyschigt kanske…
Ja, inlägget är skrivet under tidspress. Gissningsvis av någon som kände för att ta upp bloggen men helt klart inte har tid. Det var stort att sluta på topp, men att bli en dalande stjärna är ingenting värt! “Berras Grill” vad är det för menlöst ord? En grill är knappast en större företagsrekonstruktion, och knappast så många andvokater inblandade? Signing av avtal - orden passar inte ihop med “Grill”.
Fejk eller stressad bloggskrivare?
Hoppas Dagens juridik vet ifall de fått “äkta vara”?!
börjar undra om det verkligen är den “riktige tingsnotarien” som ligger bakom bloggen… jag synar bluffen. eller så har du bara blivit jättetråkig…
Jag tycker att det är jäkligt underhållande iallafall. Sen undrar man om ni tror att tingsnotarien kommer att bli roligare bara för att ni skriver som ni gör. tvärtom så blir han kanske ledsen och då kommer han bara skriva sämre.
Jag tycker att det är skitbra.
och fd jur stud: Det säger väl mer om byrån än om tn att de tycker att ett förvärv av en grill är en större företagstransaktion. Försök att se humorn mellan raderna, din tönt.
“heja tn”, jag antar att du har rätt.
förlåt tingsnotarien. hoppas du inte blev ledsen. heja.
svinkul!!!! fd jur stud verkar vara en riktigt tråkig typ
ni är på allvar inte så dumma att ni inte fattar att Berras Grill enbart används som ett täck-namn för att inte TN skall brya mot advokatsekretessen??
klart att han gör. men jag tror att han skriver just “berras grill” för att påvisa att det är en Kalleankabyrå han jobbar på.
Closing binder heter det väl!?:)
ja, bibeln upprättas väl post-closing ändå?
Håller med om att den gamla goda tingsnotarien inte riktigt står att känna igen…Inläggen från tingsrätten hade mer närvaro och äkthetskänsla. Här överdrivs det lite väl mycket och den humor och igenkänning som ändå finns i situationerna går lite förlorad…Visst finns det säkert vidriga delägare av den typ som beskrivs här men oftast är de väl tillräckligt politiskt korrekta för att inte skylta så öppet med de värsta fördomarna. Men kämpa på tingsnotarien, du hittar nog formen snart!
Nja, vi som fortfarande minns hur det var på domstol anser nog att den förra bloggen var väl så skruvad; men det var ju det som var så kul! Karikatyren i koncentrat. Fullt möjligt, men lite på gränsen…
Detta verkar lovande och jag tycker det tar sig bra! Då jag, högst undantagsvis, stöter på representanter från de lite “finare” advokatbyråerna (arbetar ej på adv.byrå själv) kan jag känna av en lätt bristfällig markkontakt, till skillnad från de mer diversearbetande avdokaterna på mindre byråer eller landsortsbyråer. Det är inga problem att föreställa sig liknande divalater och en och annan ögonvittnesskildring har ju nått en…
TN heter Karl von Bothmer och jobbar på Hellström. Det trodde jag alla visste??!!
Hellström…yeah right…
Helt underbart, får mig verkligen ett gott skratt varje gång jag läser bloggen.
@ Nova:
Oavsett om det är sant eller inte, sa blir han nog väldigt “glad” av att läsa detta. Snällt.
Varför utgår alla ifrån att tingsnotarien är en “han”?
Sannolikheten är större att det är en “hon” eftersom typ 70 % av alla jurister är väl “hon” nuförtiden?
Klart TN plockar fram pralinerna i gottepåsen han plockat ihop under ett år på byrå. Karikatyrerna är ju det roliga. Dessutom måste ju både Bitisen, jur. stud. och f.d. jur stud (som mot bakgrund av sitt obehagligt insiktslösa inlägg sannolikt fortfarande vägras sitt examensbevis) förstå att det krävs lite fantasi och gott handlag med svenska språket för att göra tidvis monotont arbete och umgänget med kollegorna på byrå/tingsrätt/vilket jobb som helst till en bra berättelse - oavsett om historierna är äkta eller inte. Dessa förmågor verkar fortfarande finnas kvar hos TN, tillsammans med en god dos ironi i berättelserna, vilket gör att jag tycker att bloggen känns underhållande hittills! Det jag däremot inte alls känner igen, och saknar, i denna blogg är den tidigare berättarformen. De målande porträtten, elaka smeknamnen, och att lära känna personerna TN jobbat/-ar med. Det är nog roligare läsning och ett helt annat flöde när alla karaktärer målas upp i ett mer löpande skrivande som i din tidigare blogg, vecka-för-vecka, än lösryckta hela historier passivum. Börja blogga i “nutid” är mitt tips där dina skildringar mellan varje inlägg knyts samman till en löpande historia av de träffsäkra karaktärsporträtten som fanns tidigare för att skapa den där sköna känslan som fanns i din förra blogg!
@ Genuskonsulten:
Ja, där har du en poäng. Men jag minns ngt inlägg i den gamla bloggen da TN möter en fd kursare (kvinna) och tittar in i hennes bla ögon och tänker att hon var vacker..eller ngt i den stilen. Men, det betyder ju saklart inte att TN är en man. Det KAN ju vara en kvinna. Jag har läst att sadant förekommer.
Själv tycker jag det är roligt att ni alla - i likhet med mig - använder arbetstid till detta.
Hörru CB blanda inte in mig i andras kritik på texten och “brist på examensbevis mm”… det enda jag vänder mig mot är att kanske denna blogg ger många (som inte kom längre än ett myndighetsjobb) vatten på kvarnen om hur “hemskt byrålivet är”…men jag antar att historier om hur bra man trivs på sin byrå och hur utmanande och utvecklande jobbet bitvis är inte riktigt gör sig i bloggform…nöjer mig således med att försöka ta bloggen för vad den är..
Bitisen: din trevliga text inom parentes bekräftade precis fördomarna. Trist… Så klart finns många det bra saker på byråerna - men det fattar väl alla?! Du behöver inte ta så illa upp. Jättebra att du är nöjd med ditt val!
Har själv aldrig följt den gamla bloggen, men har inte kunnat undgå denna. Oavsett om den nuvarande bloggen författas av den “äkta” f.d. notarien eller ej, innehåller inläggen om byrån så mycket begreppsförvirring att det känns högst tveksamt om den gode notarien någonsin arbetat på en byrå. Lite som när barn snappar upp och i fel sammanhang använder uttryck som de hört vuxna använda. Karaktärerna som skildras är pekoral utan motstycke. Underhållande läsning för många, men vi som arbetar på byrå har inte mycket att identifiera oss med..
“Inte kommit längre än ett myndighetsjobb” Tack för dagens garv, din högtravande jävla tönt. Man undrar vem det är som har komplex egentligen.
Tyler: vad betyder pekoral?
Jag är så lycklig över att jag “inte har kommit längre än ett myndighetsjobb”. Varför skulle man sälja ut hela sitt liv för att jobba häcken av sig åt någon annan? Det spelar ingen roll hur stimulerande arbetsuppgifterna är när man inte får något privatliv kvar.
Karl Von Bothmer jobbade på Hellström & Partner